Vingar av stål

Nu har jag gjort det... SKAPAT EN SPOTIFY-SPELLISTA MED BRA LÅTAR ATT TAGGA ENGLAND OCH ATT FLYTTA HEMIFRÅN TILL! Att jag inte tänkte på det tidigare är konstigt menmen, nu är det gjort!

En länk hittar du här!

BTW, i måndags ringde jag EF och fixade CSNsaken. De är alltid så glada när en ringer och typ: "har du någon annan fråga? Något annat du undrar över?" De käkar nog positivitets-tabletter.

Julköttbullar och förrymda båtar

Nu e de jul igen! Jag har stått och trillat köttbullar typ hela dagen (förut en timma då jag letade efter en förrymd båt). Men nu är årets sats av juliga gräddiga köttbullar klar! Jag orkade inte räkna dem men det blev i alla fall över 200... så nu är jag helt slut!

Tanken slog mig, att nästa år vid den här tiden, då står jag i gruppköket på mitt studentboende och steker julköttbullar. Då har jag varit i England i sex månader, flyttat hemifrån en andra gång, och börjat plugga i Norrköping (om inget konstigt händer, typ att jag ändrar mig eller stannar kvar i England). En konstig tanke.

Igår fick jag CSNpapper.... och det står fel summa!!!! Det saknas 15 000 kr och även om en del av mig tycker att det skulle kännas skönt att ta ett mindre lån så vet jag att jag inte kan lägga ut de pengarna själv. Så på måndag måste jag ringa till EF och se om det går att fixa.

Just nu är det enda skälet jag har att tveka. CSN lånet, som en får dras med tills en dör. Allt annat har jag klarat upp, mitt rum håller på att packas ihop (en väldigt psykologisk förberedande handling) och det mesta som jag funderade över tidigare är uppklarat. Nu är det bara några saker kvar, och dem kan jag räkna på en hand.

Men CSN lånet. Jippi alltså... not! Jag vet att det kommer att vara värt det (eller det intalar jag mig själv). Det här är något jag verkligen vill göra, och något jag måste göra, för min egen skull. Som tur är ska jag inte ta ett fullstort lån, jag håller nere lånesumman så mycket som möjligt. Och jag får helt enkelt försöka hålla nere kostnaderna i England, samtidigt som jag får ut så mycket som möjligt av resan.

Jag har blivit med...

...VÄSKA!!!
Den är grön (den stack inte för två timmar sedan) och den har FACK!!! UNDERBART! Namnet är Epic och den rymmer 100 liter. Helt ok alltså.

För ögonblicket står den i mitt rum, öppnad med locket lutande mot skrivbordet. Jag fick först en stark impuls att packa, men insåg sen att det kanske är lite väl tidigt... hehe

Breaking Down och uppenbarelser

Idag var jag och några kompisar och såg Breaking Dawn (eller som jag envisades med att säga hela tiden, Breaking Down). Den var helt ok faktiskt, även om jag irriterande mig på vissa saker under filmen. Edward säger vid ett tillfälle: "jag underskattar dig hela tiden, jag tror inte att du klarar av saker". Hur jävla sexigt är det egentligen?!

Men den största överraskningen kom efter filmen, i form av en uppenbarelse om mig själv. Jag är en ganska passionerad person, som kan brinna snabbt och hett för en sak i taget. Som mot bipolär hållet, med höga toppar, och lägre dalar. Fast det är nog så med alla människor... med många i alla fall. Pinsamt att den uppenbarelsen kom efter att jag sett Twilight...

Det var länge sedan jag delade med mig av ett riktigt smaskigt citat, so here you go:

“You gain strength, courage and confidence by every experience in which you really stop to look fear in the face. You are able to say to yourself, 'I have lived through this horror. I can take the next thing that comes along.' You must do the thing you think you cannot do.” 
― Eleanor Roosevelt, You Learn by Living: Eleven Keys for a More Fulfilling Life

Oj oj oj vilken helg. Tim och jag vandrade upp till en grotta och pinsamt nog hamnade jag på efterkälken (det var för sjutton jättejobbigt). Det slutade med att Tim erbjöd sig bära mig väska xD Så genant att min 10 åriga bror var tvungen att bära den stora och tunga utflycksväskan!

Förra veckan fick jag månadsmejlet från EF. Den innehöll inte så jättemycket intressant, lite om csn ,att de hoppades att jag fortfarande såg fram emot resan och att det bara är att höra av sig om jag har några frågor. Och juste, den här videon (kan inte fatta att jag missat den tidigare, jag som suttit på youtube i flera timmar och skrivit in EF och Brighton.

Nu sitter jag med csn papper som ska skrivas under och skickas in. Det känns inte bra att ta ett stort lån för 6 månader. De pengar jag ska söka hade jag kunnat klara mig på längre om jag hade pluggat i Sverige...men samtidigt, det är England! Jag ska få vara där i ett HALVÅR! Och erfarenheterna, språket, vännerna och chansen att utvecklas... Det är värt pengarna! Annars skulle jag bara sitta hemma i ett halvår till, och vilken nytta skulle det göra?

Nej, England it is!

hoppas inte att bullarna börjar koka...

Jag är inte bra på att baka. Förra gången jag gjorde muffins så kokade de i ugnen... KOKADE!

Men nu har jag i alla fall tänkt göra kanelbullar (pinsamt nog blir det första gången jag gör det, i hela mitt liv).

I förrgår bakades det pepparkakor här hemma, min lillebror och en av våra kusiner stod för knådandet av degen och det blev några riktigt fina gummor, grisar och stjärnor.

128 LITER!

Jag har hittat en väska! Den rymmer 128 LITER! AWESOME!!! Me want, so much. För tänk, jag ska vara borta ett halvår, ha med mig EN HEL DEL och då behöver man en STOR väska!

Tror att det är den här, men google är inte alltid på min sida för jag hittade ingen bättre bild

Dagarna med Sabina

För två dagar sen satte sig Sabina på bussen hem. Vi har haft det så roligt med spa, shopping, fika, film och till och med middag på Invito! Det är härligt att vara med någon som ger energi och positivitet, en blir som lite lättare och livets problem känns mindre. Såna personer ska en ta vara på, de växer inte på träd!

Nu har jag letat i min dator efter bilder på Sabina men knasig som jag är tog jag inga digitala bilder när hon var här, och de enda bilder jag har från i somras är från deras båt. De togs när jag följde med dem på en utflykt en fin sommardag (dagen avslutades med räkfrossa i Norrfällsviken, inte helt fel det heller).  Eftersom jag inte hittar några bättre bilder får de representera hur dagarna med Sabina var: varma (på spa var det varmt iaf, inte så mycket ute dock), mysiga och riktiga energi-kickar!

 

Oh, vilket påminner mig om en till bra sak! Mina sex månader i England kommer att avslutas så påpassligt att jag hinner introducera midsommar för mina studiekamrater, fira det med dem och ändå hinna hem för att njuta av den svenska sommaren! Det känns så himla bra att det bara är 6 månader för då hinner jag fira jul och nyår med familj och vänner i Sverige och jag behöver inte skippa sommaren i Höga Kusten! It's just perfect!

Days like this

Såna här dagar tycker jag inte om. Dagar då min mage pirrar FÖR MYCKET, då jag har en ångestklump i halsen och hjärtat pumpar lite för snabbt.

Såna här dagar är jag mest rädd för att fara. Det är så stort och nytt och skrämmande. Och jag kommer att göra resan helt själv. And that scares the shit out of me.

Såna här dagar tycker jag inte alls om. Inte det minsta.

Det är nu jag ska lista alla anledningar till att åka

• Det blir ett otroligt äventyr, och även om det känns länge så är det faktiskt bara 6 månader av hela mitt liv
• Att få utveckla min engelska i England, it's like, c'mon! Once in a lifetime. Och jag skulle allting ångra det om jag inte åkte.
• Brighton verkar vara en helmysig stad, ett bohemiskt, gayvänligt och london-nära vegetariskt matmecka!
• Jag kommer att träffa en massa nya människor.

Jag kommer att åka, there's no turning back now. Och om jag får akut, oåterkallerlig hemlängtan, så ligger faktiskt Sverige inte sååå långt bort!

“We should all start to live before we get too old. Fear is stupid. So are regrets.”
― Marilyn Monroe

7 veckor och 6 dagar kvar

De här bilderna är från min senaste resa, till Tyskland. Det pirrar i mig när jag tänkter att jag snart ska ut på nästa äventyr!

 

Brunnarna gick baklänges, vattnet kom upp ur dem istälet för tvärtom

 

 

 

 

8 veckor och 2 dagar

Jag kan räkna veckorna med fingrarna. Nu är det inte lång tid kvar

EF ringde mig i för några dagar sedan, tydligen hade jag glömt skriva under de allmänna villkoren, så onödigt av mig xD

Nu sitter jag på bibblan och väntar på Sabina, min barndomsvän från Östersund. Vi har inte setts sen i somras och vi brukar planera in ett träff innan jul varje år, med heldagar på stan, mys och cafétimmar. Så det ska bli roligt, särskilt som vi planerar att åka på spa i övik imorgon (kan jag behöva, är förskyld och sådär äcklig man blir då).

Vi träffas sällan, eftersom vi bor så långt ifrån varandra, så att jag far till England kommer inte kännas så konstigt för oss, för vi hinner sällan träffas under vårterminen ändå. Trots det känns det jättekul att vi hinner ses innan jag far, hon är min äldsta vän och vi brukade leka Kalle Blomkvist och Ronka Rövardotter hela somrarna. Finfina minnen :)

Det här med bitterfitta

Bitterfitta. För det första har jag svårt att förstå hur någon kan vara ett könsorgan. Det känns inte fysikt möjligt, varken nu och säkerligen inte heller inom en snar framtid.

Ändå är det just det ordet som poppar upp lite nu och då, som en beskriving av en jobbig person (läs tjej). För jag har faktiskt aldrig hör någon kalla en kille för bitterfitta.

Kan det ha något att göra med det faktum att de flesta killar lever med sina barngörarinstrument på utsidan kroppen. De har kort sagt ingen fitta. Och då kan de tydligen inte vara bitterfittor heller.

Möjligtvis skulle en kunna HA en "bitter fitta", en fitta som är missnöjd med tillvaron och hur den behandlas. Men det är också ganska långsökt.

Enligt mig skapar ordet för mycket negativitet kring det kvinnliga könsorganet. Tar en det ett steg längre så blir kvinnlighet något negativt. Som när min väninna ber om ursäkt för att hon tycker om rosa med kommentaren; jag är ju inte sån i vanliga fall. Hon är inte sån, en sån där feminin tjej som gillar rosa och andra "tjejsaker". För självklart kopplas detta ofta med något negativt, fånigt och barnsligt.

Trots allt detta vet jag ju att det finns väldigt många människor på jorden som uppskattar fittan och alla dennes fina egenskaper!

Så varför denna besatthet av att använda könsord för att beskriva varandra?!

Min far berättade att han nyligen träffat en parkeringsvakt som råkat ut för en arg bilist. Bilisten kallade parkeringsvakten något i stil med j***a fitta. Parkeringsvakten hade bara lugnt svarat:
"Det tar jag som en komplimang"

Om någon nu vill kalla mig bitterfitta för att jag blir arg över hur samhället samhället fungerar, då tänker jag ta det som en komplimang!

Kärlek vid första ögonkastet

Jag är kär.
I förrgår klav jag av tåget i Norrköping och började vandra. Efter ca 400 meter kom jag fram till strömmen. Sen kunde jag inte sluta stirra! Norrköping känns som staden i mina drömmar:

1. Den är lagom stor och har alla nödvändiga affärer+ några second hand shops.
2. Strömmen går igenom och ger mig en känsla av att havet inte är allt för långt bort.
3. Det finns vackra byggnader ÖVERALLT!
4. Om jag skulle få storstadsabstinens så ligger Linköping 30 min bort och Stockholm 1 h och 15 min :)
5. Det finns ett Medly, och de har ett äventyrsbad :O
6. Säkert nåt mer också men nu kommer jag inte på nåt mer :)

Jag tryckte av ex antal analoga bilder, så vi får väl se om jag hittar nåt sätt att få upp dem på bloggen senare.

Igår åkte jag dit igen och träffade en student som läser tredje året på KSM (kultur samhälle mediegestaltnig). Även om hon inte var super övertygande så ska jag ändå söka dit, och passar det inte så passar det inte, no big deal liksom. Men jag tror att det kan bli riktigt bra och som tjejen sa till mig igår, det blir vad en gör det till. Så nu har jag nåt att se fram emot när jag kommer hem från England :D